Jag är född i Göteborg och flyttade när jag var 4 till en kommun so mheter Ale, och här bor jag än idag.
Jag började med hästar efter mycketb tjat när jag var 6 år på en ridskola som heter Ale Jennylund, där lärde jag mig alla grunder och red där i 6 år innan jag bestämmde mig för att börja rida min sköthäst på heltid.

PONTUS
Jag fick min fösta medryttar här när jag var 9 år, en liten welsh ponny på 30 år som minst sagt hade sin egen vilja. Han nafsade och fötterna flög hit och dit, men när man väl kom upp på ryggen så var han hur snäll som helst. Det var han som fick mig att våga rida igen efter att jag hade åkt av på riskolan och brutit armen, utan honom hade jag nog inte suttit här idag. Jag fick rida honom hur mycket jag ville och jag tror vi red i padocken 4 gånger på 2 år, vi var alltså ALLTID ute och sprang i skog och mark. Men tyvärr så har alla sagor ett slut, jag blev för lång och fick sluta rida Pontus, han avlivades dock 2 år efteråt 34 år gammal gå grund av dåliga tänder, hade inte det stoppat honom hade han nog levt än idag. Tyvärr finns det ingen bild som går att ladda upp här.

CEASAR
Denna hästen är anledningen till att jag slutade på ridskolan. Fick rida Ceasar första gången på ett ridläger som jag var på, tyckte dock att han var för lat och bytte häst med en tjej som tyckte hennes häst var för pigg. Efter ridlägret höll mig mamma kontakt med ägaren och jag fick möjlighet att börja hoppträna med Ceasar. Vi fann varandra mer och mer och jag red honom till och börja med 2-3 dagar i veckan men efterhand fick jag frågan om jag ville börja rida honom på helttid emot att vi betalade skoningen. Jag och Ceasar var ute på några hopptävlingar men plockade inte hem några priser, men skoj hade vi. Det var nära att vi köpte honom men ägaren tyckte att jag började bli för stor och hon lyckades övertala mina föräldrar att åka med till en hästhandlare i Skara och kolla på en häst samtidigt som dem, detta blev min första helt egna häst! Ceasar slutade jag rida när min häst kom men innan han blev såld så fick jag hjälpa till att sätta igång honom. Han blev såld för 6 år sedan till en familj nere i Fjärås där han bla har en vinst i LB. Har haft en del kontakt med dem men har tappat den på senare tid, men jag hoppas att de har kvar honom för han är verkligen en på miljonen.








Min ponny tid, Pontus och Ceasar

WOHLA
Min första egna häst. Vi köpte henne i maj för 6 år sedan och ägde henne i 1,5 år. Hon var en bra först allroundhäst, dock var hon ordentligt sto. Hon brunstade nästan hela tiden, var nervig i stallgången och det ända stället hon var hyfsat lugn på var i spolspiltan. Hon var 9 år när vi köpte henne och hon var imp från Tyskland där hon troligen hade gått upp till 110 klasser. Hennes vistelse hos oss var allt annat än rolig! När vi hämtade henne gick hon rakt på transporten, dock hade hon troligen bara åkt lastbil innan och efteråt var det ett h*****e att få på henne, det var många timmar av lastträning som låg bakom att vi till slut kunde börja tävla. Våran första tävling var en clear round på Nygårds rs. Vi hade anmält oss till 70 och 80 cm och mamma hade pratat med massa folk och ville visa upp våran häst. Allt börjar ju lyckat med att jag lyckas åka av på lilla hindret på framhoppningen, sen i första klassen på 4de hindret, vi byter 80 till 70 och där åker jag av på 8de hindret! Vilken fin häst vi hade köpt... Vi fortsatte att åka ut på clear rounder och klättrade snabbt upp till 90 cm och kom ut på vår första och ända lokala tävling, vi fick ett stopp på en oxer minns jag. Sen började det! En hoppträning så vägrade hon änns gå i närheten utav hindrena, min tränare hoppas upp på henne och hon stack ut ur paddocken med honom och inte änns han lyckades få över henne på mer än ett par hinder, vi får åka hem med en genom svettig häst och hade i tankarna att detta bara var dumheter. Vi hoppade efter detta och det var inga problem, dumheter alltså. Sen på en dressyrträning blir hon plötsligt jätte halt på vänster fram, hon hade bara någon vecka innan kastat av mig i skogen, stuckit hemmåt och vurpat på asfalt och slagit i vänster sidan så vi trodde det berodde på det. Vi åkte ner till kliniken och får reda på att hon har en stor pålagring på vänster fram knä och ledinflamationer på tre ben. Hon behandlas och vi ska på återbesök ett par veckor efter. Efter flera återbesök blir hon inte bättre och hon blir utdömd. Hon såldes som avelsto till henne som tog med mig till hästhandlaren och hon fick ett föl, sen blev hon plötsligt dålig i benet en dag och fick nödslaktas för ett par år sedan. Veterinärena trodde hon skulle klara ett par för och gå som promenadshäst, hon fick ett föl vid namn Wilma som är 3 år nu.
Wohla hade alltså inga dumheter för sig, som fösta tävlingen, sista träningen och ett flertal andra gånger kunde hon bara tappa suget på hinder, annars var hon en häst som hoppade i alla läggen. Troligen så kom och gick smärtan från knät beroende på underlag, uppvärmning och kanske kyla. Veterinärena sa till oss att de trodde aldrig att hon skulle kunna ha hoppat över huvud taget, men det gjorde hon.
Wohla var en häst som inte alls passade mig. Hon var för stissig och för ojämn i temperamentet men hon gav mig en lärorik tid


provridning OBS! datumet stämmer inte




Våran enda lokala tävling tillsammans

Baccardi
Tänkte bara göra ett snabbt inlägg om en häst som jag fick rida under Wohlas igångsättnings period. En valack på 7 år vid namn Baccardi. Coolare häst får man leta efter. Stor, maffig häst med mycket kapasitet. Fick ha med mig honom på ett ridläger och det var sedan prat om att jag skulle få ha honom på foder i 3 år då ägaren var på polishögskolan och sedan kanske köpa honom. Dock var han väldigt stark och svår i vissa lägen, jag fick aldrig med mig bakbenen på honom vilket nog resulterade i att han blev tung. Men en helt underbar häst.



Vad sysslar jag med förutom hästar då? Jo, jag är medlem i en teatergrupp sedan 2004, är medlem i en historisk reanaktment förening sedan 2010 och sysslar mycket med hantverk. Går estet-musikal på Mimers hus och tar studenten nu i veckan.




Pjäsen Guldtunnan, spelade pigan Ulrika. Tack vare denna pjäsen började jag med 1700-tal